Jag suktar efter något vackert. Någon vacker. En person vars ögon jag kan drunkna i. Vars famn jag kan tappa bort mig i, och vars andetag jag kan somna i takt till. 

Den här tiden på året vill jag hålla en vacker pojkes hand. Någon som inte är som någon annan. Någon som inte är någon annans. Han ska bara vara min. Den där "någon". 

Denna tanke känns lika naiv som desperat som skrämmande. Men det tänker jag låta den vara också.