Sitter och lyssnar på allt för bra musik. Musik som får mig att
tänka tillbaka på det som varit. Jag blir nästan lite ledsen.

Tiden bara går och går. Det uppstår problem, som löser sig.
Man möter människor, som sedan försvinner. Skapar vänner
som sedan blir bekanta. Vart tar allt vägen? Jag förstår inte
meningen med det här.

Kommer någon nånsin göra ett hårt jävla avtryck i mitt liv, som
alltid kommer sitta kvar? Aldrig nötas bort och försvinna. Eller
är alla bara som ett fotspår i sanden, som senare kommer sköljas
bort av en våg? Är alla fina människor, jag har runt omkring mig,
bara här för en kort period av mitt liv?

Jag vill inte att den här tiden ska bli en del av det förflutna.
vill inte att du ska bli ett av alla andra sandkorn. var mitt fotspår.

kärlek
/a.